"I backspegeln"

Hösten 2020 förvandlades 16 kabelskåp i Laholms stad till ”tittskåp”. Med hjälp av gamla fotografier kan vi titta på platsen runt skåpet ”i backspegeln” och göra en resa bakåt i stadens historia. Bilderna, som har ett tidsspann från 1880- till 1970-tal, vill dels uppmärksamma de fysiska förändringar som skett i staden under den här perioden, men kanske än mer ge en inblick i de näringar som funnits och det liv folk levt i helg och söcken.

”I backspegeln” är ett kulturhistoriskt samarbetsprojekt mellan kulturenheten på Laholms kommun och Södra Hallands Kraft.

Nedan kan du läsa mer om historierna bakom bilderna. (Texterna bygger på skriftligt såväl som muntligt material och är inte källkritiskt granskat.) Hitta respektive kabelskåp med hjälp av serienumren.

K3578 (Hästtorget)

1914 får man det första riktiga spruthuset (= brandstation) i Laholm. Slangar och brandredskap fraktas fortfarande på handdragna kärror, men efter inrättandet av ett vattenledningsnät 1909 finns det nu brandposter runt om i staden till vilka man kan koppla slangarna. Summan att bygga detta helt moderna spruthus uppgår till hela 2 315 kronor, men en väl fungerande brandkår anses som mycket viktig!

K8212 (Hästtorget)

1933 får Laholm sin första brandbil! Det är en Buick av årsmodell 1931 med en 14 meter lång stege. Den är helt öppen och på varje sida sitter fyra brandmän och håller sig fast i en ställning av
mässingsrör.

K8211 (Hästtorget)

Bilcentralen med sina svarta droskbilar och uniformerade chaufförer. Snett över gatan ligger tobaks- och konfektyraffären Havanna-Centrum, vars ägare fröken Ester Nilsson sägs ha varit en argsint dam. Är affären stängd kan man köpa frukt och choklad i en automat på trottoaren. Huset rivs i början på 1950-talet.

K3575 (Hästtorget)

Fram till 1950 är stadens torg kullerstenssatta. Kvinnor från bl.a. stadens fattighus tjänar en liten slant genom att luka ogräs mellan stenarna. Bilden är tagen omkring 1910. Hästtorget är som namnet anger den plats där hästskjutsarna parkeras vid besök i staden. Ringarna som man band hästarna i sitter fortfarande kvar i gråstensmuren i början på Gamlebygatan.

K3585 (Hästtorget)

På morgonen en septemberdag 1903 anländer Kung Oscar II med tåg till Laholm. På ett festsmyckat stadshotell spisar han frukost för att sedan skjutsas till Hökafältet för en dags kanin- och fågeljakt. På eftermiddagen lämnar den kungliga vagnen södra Halland. Denna gång från stationen i Veinge.

K4394 (Stortorget)

Marknadsdag på 1880-talet. Oktobermarknaden är årets stora folkfest. Tjänstefolket får ledigt och åker till staden för att träffa folk från andra socknar, roa sig, köpa marknadskrams och kanske gå på varieté och titta på ”skäggiga damen” eller ”elefantmannen”.

K3535 (Stortorget)

I sin verkstad på Krukmakaregränd tillverkar krukmakare Julius ”Pottelerius” Nilsson fat, spillkummar, näbbafat, kannor, muggar och annat gods som används i hushållen. Lergodset är skört och vardagsföremålen har relativ kort livslängd, vilket är bra för affärerna. Här ses en finklädd Julius Nilsson sälja sina varor under en torgdag i Laholm i början på 1900-talet.

GBL (Rådhusgränd)

På sin väg från Aten till sommar-OS i Helsingfors 1952 förs den olympiska elden genom Laholm till tonerna av trumpeter. Fackelbärare är LIF-veteranen Valfrid Göransson.

K3599 (Rådhusgränd)

1794 står Laholms nya rådhus klart, byggt efter riktningar av arkitekten och stadsfältskären Johann Emanuel Hausknecht. Bakom en av portarna på södra gaveln finns stadens brandredskap samlade. Bakom den andra står stadsvågen. På bottenvåningen finns även polisstation med arrest. På bilden syns polisman Brink med ulmerdoggen Thomas. Två kända profiler i staden! På ovanvåningen finns en paradvåning där magistraten sammanträder, rådstuvurätten hålls och baler och andra festligheter arrangeras. 1857–1894 har Laholms sparbank sitt kontor här. Pengar och värdehandlingar förvaras i två stora järnkistor. 1905 renoveras rådhuset och får sitt nuvarande utseende.

K3601 (Stortorget)

Riksväg 2 går rakt över Stortorget fram till 1938 när Lagavägen invigs. Stadens kemikaliehandlare Eric von Gegerfeldt har strategiskt placerat en bensinpump framför Rådhusets södra gavel. Här tankar han 1928 en passerande göteborgsbil.

K3546 (Fribergs hörna)

Fribergs hörna har fått namn efter den affär med papper, foto, tobak och konfektyrer som Eskil Friberg med familj drev här. Den 1 januari 1979 stänger Fribergs pappershandel och huset rivs i juni samma år. Vägg i vägg, på Ryssgatan, ligger än i dag den Fribergska hyresfastigheten, byggd 1952. Gatan har fått sitt namn efter de 50 ryska krigsfångar som under några månader på 1700-talet inhystes i en lada här.

K 3548 (Trädgårdsgatan)

En krock 1950 vid ofta olycksdrabbade Ljungbergshörna, förevigad av fotografen Rune Persson. I bakgrunden handlare Nils Ljungbergs vackra hyreshus från 1922. Till vänster skymtar Hausknechtska huset från 1799. Till höger Brorssons skrädderi som rivs på 1970-talet.

K3097 (Trädgårdsgatan–Humlegången)

(Gångväg.) Här ligger Larssons brädgård. En förbjuden men spännande lekplats för stadens barn. Vintertid är svackan mellan Trädgårdsgatan och Tingshuset en populär kälkbacke. Brädgården rivs i slutet på 1960-talet.

K3557 (Östertull)

Fram till 1810 fanns det tullar in till städerna. Laholm hade tre tullar. Här låg den östra. Östertullsgatan är en av de viktigaste gatorna i staden. Här ligger de förnämare handelsgårdarna, t.ex. Lundgrenska gården med det så kallade Hausknechtska huset från 1799 som ses i fonden. Här är, när bilden tas omkring 1900, postkontoret och krogen ”Lasakruet” inrymt. Vid seklets början har varje svensk stad minst ett bryggeri. På Östertullsgatan ligger Laholms bayerska bryggeri 1858–1909. Observera telefonstolparna och gatlyktan till vänster. Laholm blev elektrifierat 1890.

K3571 (Krukmakaregränd)

Krukmakarnäringen har, p.g.a. goda förutsättningar med lera, ved och marknadsplatser, en flerhundraårig tradition i Laholm. I kvarteren runt kyrkan ligger vid seklets början flera krukmakerier. Här klubbar krukmakare Anders Larsson blålera från Lagadalen utanför sin verkstad 1930.

K3574 (Gamlebytorg)

Självhushållning är en nödvändig del av hushållsekonomin även inne i stan. Här en gårdsbild från kyrkovaktmästaren och snickaren Frans Brombergs bostad på Gamlebytorg 1895. Förutom höns och ankor och kanske en gris i uthuset har man kålgårdar, potatisland och andra odlingar i och utanför stadskvarteren. Nötkreaturen går på bete på markerna väster om staden.