Där gamla vägen till Halmstad korsar Lagan ligger Lagaholms Slottsruin. Lagaholms Slott kom till på 1200-talet och raserades på 1600-talet på Karl XI:s befallning. Fästningen ansågs då ha spelat ut sin roll för försvaret. På 1930-talet grävdes ruinen fram och restaurerades. På området ligger nu Sydkrafts driftscentral, laxodling och kraftstation. Sydkrafts utställning och bildspel ger en historisk återblick på Lagaholms betydelse under medeltiden som gränsfäste mellan Sverige och Danmark.

Lagaholms historia

Redan under 1200-talet fanns här en kungsgård tillhörande den danske kungen, men platsen har använts långt innan dess. Vid Lagaholm fanns den första forsen i Lagan med ett naturligt vadställe för kustvägen, liksom för Lagastigen som härifrån följde Lagan upp till trakten av Taberg varifrån det sedan endast var en dryg mil kvar till Jönköping. Två kända kungar har år 1278 sammanträtt i borgen: Erik Klipping, danskar och slavers konung, utfärdade här ett brev till Magnus Ladulås av Sverige där de ömsesidigt lovade varandra att inte stötta dem som satte sig upp mot någondera. Något senare, 1344, författade kung Magnus Eriksson ett irriterat brev till Hansan ställt från borgen, där han ondgör sig över de oerhörda skatter svenska medborgare och löpmän fick betala i de tyska städerna. Laholm fick sina stadsprivilegier under 1300-talet. Slottet brann ner 1637, men återuppbyggdes av Kristian IV och belägrades av svenskarna under Gustav Horn, 2–14 maj 1644. Efter detta försågs slottet med en bastionerad femhörning med betäckt väg och ett par utanverk, enligt Örnehufwuds dessein. Ett par brohuvud utfördes 1652. Vid utgrävningarna av slottsruinen på 1930-talet fann man en hel del vacker keramik (som idag finns utställd på Hallands Kulturhistoriska Museum i Varberg), en stor mängd medeltida skelett från kyrkogården nedanför fästningen och en liten madonna som prytt borgen. Under slottet fanns även eldstäder från stenåldern. Platsen mitt i Lagans brus har alltså varit ett centrum i 10 000 år.